Malva är här!!
Det är en evighet sen jag var härinne. Ja så känns det verkligen. Samma känsla som jag kände när jag låg där på soffan i mer eller mindre nio månader med vår dotter i magen. Nu ligger hon på min mage istället. Hon som redan från första sekund charmat sig in i våra hjärtan. Som ser ut som en liten docka. Men sitt nästintill svarta hår, sneda ögon (som
Förövrigt ser ut att bli gröna och dom där djupa smilegroparna. Vackra barn.
Jag trodde det skulle bli upp och ner med förlossnings depression men inget. Hela min kropp är bara fylld av kärlek. Jag har saknat att få gosa med mina killar så länge nu. Bara njuter av att kunna vara uppe, kramas med dom, prata med dom bara vara närvarande. Jag tror såhär, ju mer jobbiga saker och händelser man är med om desto mer uppskattar man. Jag uppskattar! Tror allt lugn i kroppen beror på det. Fokus på det viktigare och finaste jag har. Familjen.
Malva som föddes i måndags den trettonde oktober, i vecka 37+0. En igångsättning pga av hur jobbig graviditeten var blev redan från början så självklar i familjen. Det är som att hon alltid funnits hos oss. Bröderna är så snälla mot henne. Tar hand om, bryr sig om, ger sina älsklings gosar till henne. Hector förstod att hon legat i magen. Det förstod jag idag när han frågade om Malva öppnat luckan på mammas mage och kommit ut. Han är så smart min fina! <3
Jag älskar det här. Jag känner lycka i hela kroppen och jag är så vansinnigt lycklig!
2014-10-21 
19:39:51
Små påskgubbar
Alla tycker såklart att sina egna barn är dom sötaste! Och samma gäller såklart mig (;
Soooool
Underbara underbara dagar! Hurra!! :D Jag njuter och lever utifrån och in! Allt känns så komplett. Dom där små ögonblicken som fyller mig med liv och lycka har ökat och fyller numera mer eller mindre hela dagarna. Jag är utan tvekan galet lycklig!!!! Och det känns så galet skönt! Ibland så (; jag har bytt utbildning och det är nog en stor bidragande faktor. Nu är jag inne på det jag egentligen ville från början! Spara ett helt år, och kommer snabbare mot våra mål! Tjoho! :D
Dagen har varit perfekt. Strålande sol, 20 grader varmt och umgåtts med underbara vänner. Åkte till min tjejkompis Evelina och hennes familj. Dom bor fem minuter ifrån oss och har en stor mark med hästar. Barnen älskade det och vi red allihopa (; till och med jag. Jag som inte alls tycker om hästar! :P livrädd haha! Nej då men respekt har jag allt för dom stora djuren. Det blev fika utan dess like. Dorian var helt salig och visste inte hur han skulle få plats med allt i sina små händer haha! "Mamma dorian petar i ALLA kakor.. Maaaaammaaaaa!!!!" Han stoppade alltså ett finger i kakorna (såna med choklad i) och tog sen nästa. Två bullar i varsin hand och munnen full. Herregud det märks att våra ungar inte får sånt hemma ofta :P passa på Lixom. Kulglass i strut och grillat fick vi också. Mums mums! Och efter ridningen, fikat och maten åkte vi hem och la barnen.
Nu ska vi strax hoppa upp i soffan med popcorn och titta på någon film. Ska försöka hitta en bara (: hoppas ni får en mysig lördagskväll! Det ska vi!
Vi
Hurra för tid ihop med kärleken! Kvällen har varit perfekt in i minsta detalj! Barnvakt av mormor och gammelmormor till barnen så bjöd dom ut oss på restaurang och bio! Vilken lyx! Lite försenad födelsedagspresent till hjärtat. Och kvällen var verkligen uppskattad! Lugn och ro vid middagsbordet, njöt av varje tugga vi åt av våra olika tapas rätter, pratade om sommarens planer, nutid, framtid, såklart halkade vi in på barnen med haha! Även fast vi inte skulle prata blöjor (; la till ett nytt namn i bebisnamn listan och bara myste! Och så tog vi en promenad hand i hand genom Linköping gränder och avslutade kvällen med bio (the Amazing Spider-Man 2) riktigt riktigt bra!!! Spänning från början till slut! Sen åkte vi hem! Fulltankade av kärlek och ny energi! Tack för ikväll min älskling! <3
Nu sova! God natt och sov så gott!
Lycklig
Kvällssol, mys ute på altanen, Lars Winnerbäck, fredag, och mätt i magen av lasagne och sallad. Livet kunde ju varit sämre. Dom ögonblicken där allt känns komplett kommer oftare och oftare, det beror nog på att jag lärt mig att se detaljerna, de små som gör så mycket. Jag har känt mig galet stressad innan, press och stress. Som bortblåst. Nu gör jag saker med glädje, känner lycka, trivs och mår bra. Riktigt bra! Det här borde alla få känna.
Världens bästa! Vårt bröllop den 12/2-11
Om någon vecka ska vi på ultraljud. Det känns mer och mer verkligt att du ligger därinne. Den där känslan av bära på ett barn är så jäkla underbar! Obeskrivlig och fantastisk. Och lite märklig. Det är svårt att förstå att barnen som vi redan har har varit såhär små. Ja jätteliten. 7 cm från huvud till rumpa. Lilla hjärtat. Känner mig helt varm inombords! Ska bli så mysigt att se dig igen. Tredje gången gilt. Första gången fanns
du inte där, bara en hinnsäck. Andra gången fanns du där och då slog ditt lilla hjärta också. Då kändes det mer på riktigt. Snart ses vi igen <3
Vi sitter som sagt ute på altanen, solen värmer i nacken. Det känns inte som att klockan snart är sju. Vad jag längtar tills det blir varmare, sitta ute på kvällarna, lyssna på musik, grilla, bada, lätta kläder och umgås med kompisar! Blir en stor sommarfest i år igen (lovade ju Johanna) <3 :D sista blev så himla bra så jag tvekar inte på att den här kommer bli minst lika bra. Bada, grilla, och avsluta dagen med en hejdundrande fest! Sist blandade vi drinkar med färsk frukt, hade en stooor bål.. Ja även fast jag var gravid då med haha så fick jag smaka på goda fruktdrinkar iaf (;
I sommar har jag än sålänge fyra bröllop och en bebisfotografering (med sötaste tvillingarna). Ska bli galet kul och jag längtar verkligen!! Att få föreviga två käras största dag det är speciellt det! (:
Ikväll ska vi såklart kolla på let's dance och mysa! Men tills dess stannar vi här ute, och njuter lite till!
Ha en toppen kväll så hörs vi imorgon igen!! Så kul att börja blogga igen :D
Världens bästa! Vårt bröllop den 12/2-11
Fika
Jag ligger kvar under det varma täcket och i bakgrunden pratar programledarna på Nyhetsmorgon. Vi har ändrat dagis schemat så barnen lämnas av Sebastian istället, och så hämtar jag tidigare om han jobbar sent. En bra lösning tills mitt illamående lagt sig även på morgonen. Jag är vansinnigt glad för att leva igen, vara en människa igen. Det tog på mig det där. Jag är inte den som blir nedstämd i första taget men som sagt, det tog hårt. Nu känner jag igen mig själv igen. Läskigt sånt där, hur man kan tappa sig själv helt. Så mina morgnar är som innan barnen kom. Märklig känsla. Såg en seriebild en gång där en mamma sitter och är helt tom, hon har egen tid och inser vad mycket hon vill passa på att göra så hon kan inte bestämma sig och blir sittandes på stolen och bara stirrar. Lite så var jag i början, men sen släppte det och jag insåg hur mysigt det var att få vakna upp i lugn och ro, slippa stressen på morgonen och istället hämta efter lunch då både jag och barnen är mindre gnälliga för att vi är trötta. Att ha dagis 2 min från vårt hus är toppen, för är jag klar med skolan eller saknar dom för mycket är det ju bara att hämta dom.
Tror inte jag visade bordet vi byggde ihop..? Så himla nöjd!!
Idag kommer en annan kompis på fika vid lunch. Vi har försökt få ihop en dag ett bra tag nu så nu äntligen haha. Ska bli mysigt! Glad att vi lärt känns så pass mycket folk här, det blir mindre ensamt och att dela en del av vardagen med vänner är för både mig och Sebastian väldigt viktigt. Båda är väldigt sociala och vill hitta på saker. Så det är perfekt!
Jag har insett att jag har väldigt mycket tid över numera, en vän försvann och istället för att deppa ihop helt satt jag mig ner och tänkte på vad jag ville använda den tiden jag la varje dag på att sitta vid mobilen och smsa. Det har som ni sett blivit mycket fixa hemma, pyssel, fått tillbaka kontakten med mina vänner igen och framförallt lärt känna nya fina vänner. Mer tid med familjen och mer tid för mig själv. När en dörr stängs, öppnas en annan. Att leva i nuet är jag bra på, och även vända negativa saker till positiva. Vissa saker och vissa människor är helt enkelt inte menade. Punkt.
Dags för frukost och planera upp dagen innan Evelina kommer. Ha en riktigt bra dag fina ni <3
Zombie
Mitt energiska upplopp under de senaste dagarna resulterade i en zombie dag. Klockan sju kom mina två små människor in i sovrummet och sprang fram mot mig. Sängen är så hög så dom står med sina små knubbiga armar rakt upp i luften, jag lyfter upp, blir överfallen av pussar och kramar och inser att jag är så inåthelvete lycklig. Jag vinkar hej då innan det är dags för dagis och sen väntar jag på vår städerska, hon kommer tidigare än hon sagt så jag står med en ruffsig morgonfrilla och inser att jag fortfarande inte bytt om från pyjamas. Hon ser stressad ut så jsg tror inte hon ens lägger märket till det. Klär på mig, stoppar fötterna i gympaskorna och går med skolboken under armen. Stoppar nyckeln i låset hos grannen och springer upp för trappen. En nyvaken vän med lika ruffsigt hår som jag har gnuggar sig i ögonen och vi pustar ut åt att vi trots den korta tiden vi faktist känt varandra kan vara så avslappnade. Det blir frukost med sådär mycket babbel på den trötta hjärnan knappt hänger med. Hennes trötta hjärna stoppar ner ägg i mitt pågående kokande te vatten haha. Virr. Film under varsin filt, en sån där romantisk komedi som man sätt flera ggr men alltid hittar någonting nytt i varje gång trots att den är så simpel. Vi dödar nästan sju timmar innan jag stoppar fötterna i gympaskorna igen och kommer hem till ett nystädat hem.
Strax efter kommer kärleken hem, kan inget annat än att kasta mig runt halsen på honom. Töntiga vi är, men en timme utan honom och jag saknar honom så det känns i hela kroppen. Vi är som marschall och Michelle i 'how i met your mother' nästan på pricken. Skrattat väldigt många ggr åt saker dom gör som vi gör exakt likadant. Ja.. Vi smsar när den ena sitter på toaletten. Haha! Han är min klippa. Trots att så många människor bevisat gång på gång att det här med trygghet i ett förhållande är lika lätt att lova som att avsluta, och att jag haft vansinnigt svårt att överhuvud taget någonsin vågat släppa in folk i mitt liv.. Så är han den enda jag faktiskt helt och hållet känner mig trygg med, som jag vet aldrig skulle svika eller lämna mig. Och han vet detsamma om mig. För lovar jag förevigt, då är jag här förevigt. Tryggare förhållande finns inte enligt mig. Förhållanden som klarar en tornado och livskris efter livskris, ett sånt förhållande kan man känna den tryggheten i. Och den tryggheten är precis vad jag känner för honom. Ja jag älskar honom. Vansinnigt.
Det blir matlagning och vi sitter ihop hela familjen och mumsar i oss en ny pastarätt jag snappat upp receptet från Nyhetsmorgons "mitt kök" smakar kalas! Lägger barnen, bestämmer att vi ska plugga dubbelt upp imorgon och tillåter oss att ha en riktigt mysig kväll. För jag hade inte turen att förvandlas till människa som zombiesarna i filmen 'varm bodies' så en lugn kväll, en kväll utan tankar utan enbart känslor och närhet är precis vad jag behöver.
Tillbaka i matchen
Hej vänner! Idag har jag mått lite bättre, inte lika illamående, även fast det ligger som ett moln över mig om dagarna så har jag iallafall orkat vara uppe! Har beställt tyg för jag ska sy en mobil med stjärnor måne moln och regndroppar till bebisen. Pysselsugen minst sagt (: lite andra saker jag vill sy också, men först mobilen!
Annars mår jag bra, inte så värst mycket att berätta i och med att mina dagar just nu är ganska enformiga. Jag längtar tills illamåendet och tröttheten ger sig! Då ska jag hitta på lite mer, träna igen och ut och roa mig! Vi tänkte ta en myshelg snart och gå på bio och äta ute. Någonting som bryter vardagen lite. Viktigt att inte glömma bort sånt <3
Fina Evelina som skriver bloggen happilyeverafter har jag haft kontakt med under flera år och om någon vecka eller två (beroende på hur jag mår) ska vi ha en mysig dejt!! Gissa om jag längtar! En mycket nära vän, trots att vi aldrig träffats innan. Ja! Det ser jag verkligen fram emot! Massor!!! <3
Nu ska vi sjunka ner i soffan, känns som jag jobbar på ett hål här där jag sitter haha! Kanske ska byta ställning (; tänt ljus, älsklingen har poppat popcorn och gjort ingefära te till mig. En av det bästa mot illamåendet för er som är gravida.
Så! Ha en jättemysig kväll! Puss!
Häromdagen <3
Fem myror är fler än fyra elefanter
Även fast jag kommer känna mig som en elefant i slutet av den här sommaren. Vi ska bli fem i familjen, Hector ska bli storebror för andra gången och Dorian som är min lilla bebis fortfarande kommer bli storebror för första gången. Behöver jag säga att det exploderar lycka ur mig just nu? Och gjort de senaste veckorna! Vi fick ett, två och nu tre plus och sen det första plusset så har livet börjat på riktigt. Platsen i livet är funnen, tryggheten har vuxit, kärleken är enorm, det kunde inte bli bättre än såhär. Även fast alla tre varit planerade så känns det ändå helt overkligt när man står där med den där stickan. Så känner man värmen spridas och den värmen hettar dagligen i kroppen just nu. Vi är så lyckliga!!!! :D
Torsagskväll
Lugnet har infallit sig i huset, barnen sover, maken duschar och jag sitter på en fårskinnsfäll framför brasan som sprakar i kakelugnen med en kopp te. Älskar lukten. Det luktar landet på något vis. Eller som på Skansen när man var liten och dom eldade i dom små husen. Myskänsla i kroppen.
Jag har mått så bra den sista tiden, bättre än vanligt. Fått bevisat för mig att jag kan ta mig an jobbiga utmaningar och faktiskt klara av dom. Känns väldigt långt bort nu som allt sattes på prov men imorgon är det äntligen över. Pratar om skolan och dubbel, eller rättare sagt trippel utbildningar samtidigt. Men nu, imorgon. Sista provet och sen är det bara en utbildning att hålla på med. Känslan av att ha lyckats ta sig igenom det här stressade pressade veckorna är obeskrivlig..
Barnen går på dagis nu på dagarna och jag har tid att plugga, och när jag inte gör det, läser jag, pysslar och syr, bakar, fixar hemma och tränar. Saknar dom men egentiden gör så jag slipper ångest för att skolan blir lidande, jag är en roligare, piggare och gladare mamma och så är det ju så mysigt att ses när man inte setts på några timmar. Jag trivs, mår bra och är lycklig. Många gånger det är någonting som skaver, om bara en liten händelse eller sak, men nej, jag mår hur bra som helst! (: lugn och harmonisk. Finns såklart mer osäker för det än bara det jag skrev ner nu. Men lite av det.
Jag ska repetera lite till inför provet och sen bara vila hjärnan innan vi kryper i säng. Läsa någon tidning eller lyssna på min ljudbok. Men nu dricka upp mitt te.
Imorgon blir det veckohandling och städning. Thai take away till middag! Mums!!
Hoppas ni får en mysig fredag imorgon (:
.. there is something you must always remember.
Tittar på min busiga pojke som numera pratar flytande. Fick ett kryssa i papper på BVC om hur många ord han kan prata flytande nu. Vi kryssade i runt femtio och vår fina BVC kontakt såg ut som ett frågetecken. "Han pratar ju flytande" så det var bara att kryssa i nästa fyrkant och känna stoltheten! När blev du så stor?
Det är så många gånger man tar livet för givet. Det som sker är en självklarhet och man funderar inte ens på hur man skulle uppleva om det inte blivit så som det blev, man tillåter sig inte för man vågar inte riktigt känna på smärtan. Därför fokuserar man på hur det blev och det är väl egentligen det bästa. Men så kanske man skulle tänka lite på det andra för att.. Uppskatta ännu mer.
Jag funderade aldrig på hur det skulle vara om du inte skulle klara dig. Jag vågade inte. Men när jag väl gör det går det en stöt genom magen. Jag bli påminnd om att livet är skört. Och kramar dig lite extra. Du kom så tidigt och var så liten. En flicka som kom ynka 6 dagar innan dig dog på sin mammas bröst 16 timmar efter att hon kommit. Hon var inte den enda på vår avdelning som inte klarade sig. Jag drar in luft i lungorna och låter den stanna kvar tills jag nästan känner mig yr. Vad hade jag gjort om du inte stannat hos oss? Hade jag orkat fortsätta? Hade jag någonsin tagit mig upp igen? Så påminner jag mig själv om att tänka "tänk om" inte är nödvändigt nu. att du faktiskt finns här, andas, skrattar, busar, trotsar, går oss på nerverna och fyller våra hjärtan av värme och kärlek varje dag. Även fast man inte ska blicka bakåt så är lite bakåt bra ibland. Det påminner om hur skört livet är och att det är enormt viktigt att uppskatta och inte bara ta för givet. Då menar jag inte enbart liv, utan allt.
Jag tror inte jag riktigt egentligen insett hur enorm tur vi hade. Och att trots att du kom i vecka 28 inte fått några som helst men och komplikationer what so ever. Man säger att allt har en mening, men jag har aldrig förstått meningen med din tidiga ankomst. Jag ska aldrig mer önska att kommande barn ska skynda sig ut. Jag påminner mig om det ofta och klandrar mig själv på något vis "kom ut fort vi saknar dig" ekar i mitt huvud.
Ett två tre
Det pirrar i kroppen av tanken att snart är det du och jag. Själva, nära, omslingrande och kära. Jag älskar att du precis som för tre år sen när vi gifte oss känns lika närvarande och underbar nu som då. Visst har vi kanske tappat vissa saker lite, att stånka över att klä upp sig på bröllopsdagen kanske inte hörde till vanligheterna innan.. Men det är väl det som egentligen är så fint. Jag älskar dig trots mjukisbyxorna och håret på sne. Och du mig. Du är kärlek!
Jag var inne och kollade runt på lite amerikanska bloggar. Fråga mig inte varför, jag bara kom in på någon och ja, fortsatte. Där var det en tjej som hade listat saker man kan göra i sitt äktenskap för att det aldrig ska tas för givet, aldrig glömmas bort, aldrig bli dammigt osv osv. Det var förvånansvärt mycket som vi faktiskt redan gör! Små små saker som betyder enormt mycket! För dom små sakerna bli till trygghet och värme. Här är några exempel; bland annat att den som går in och borstar tänderna på kvällen först alltid sätter på tandkräm på den andres tandborste med. Det har lixom bara blivit så. Och det är himla mysigt! En annan sak är att vi alltid oavsett vad går och lägger oss ihop. Jag har aldrig förstått det där med att sitta uppe själv riktigt, men alla är vi olika. Anledningen? Vi kramas och pratar om dagen! Sen att vi alltid har kram och puss pauser är SÅ bra! Det bara måste man ha i vår super intensiva småbarnsvardag! Man glömmer ju sånt. Vi märkte att vi började göra det när vi fick barn iallafall. För innan gjorde vi ju inget annat?! Haha (; att köpa något litet extra till den andra när man är inne på affären gör vi då och då. Ser smajlet på Sebastian när han inser att det ligger en dosa snus i Ica kassen! Vi lyxar även till det trots att det inte är nått att fira. Bara för att (; och så det som hängt med sen den där nykära tiden. Smsen! Vi slutar aldrig oavsett vad att skicka mysiga kärleksfulla sms till varandra. Eller slutar att visa vår kärlek offentligt. Många tycker att det inte ska behövas, vi vill visa hela världen! För varför inte visa det käraste man har?
Nu! Dags för en mysig bröllopsdag (kväll?!) ihop (: barnen sover och det är dags för vin fondue med oxfile pommes och massa goda såser till! Ben&jerry glass fick det bli till efterrätt! Det och chips, dipp och godis.. Hörs det att jag var på tjejkväll igår och käkade skaldjur och drack på tok för mycket vin igår? Tokigt hungrig!
PUSS
Hej då sociala medier
Även fast våra veckor är riktigt sköna, med mycket kvalitetstid ihop så är det mysigast med helgerna! Helt klart! Har precis stor städat hela huset, känslan av att hoppa i myskläder, tända ljus och sjunka ner i soffan med älsklingen och titta på film i ett nystädat hus, det är skönt det (; vi ska strax äta lunch, den tänkte jag sticka och träna på gymmet och plugga lite efter det. Ja bara en sån grej. Att göra någonting nyttigt på dagen gör så att man känner sig mer värd fredagsmyset! Vi tänkte köpa hem Thaimat ikväll. Hämtmat känns typiskt helg. Även fast vi oftast lagar hemma. Ytterst sällan vi äter snabbmat, men ibland är det som sagt skönt! Mer tid till att umgås och kramas!
Jag har insett hur jäkla mycket man sitter med mobilen. Så i går började vi med det vi tänker fortsätta med. Ja iallafall tills man känner att man inte dras till mobilen för att kolla uppdateringar på instagram. Vansinnigt egentligt. Sociala medier stiger oss upp åt öronen. Dags för förändring! Så med två avstängda mobilen försvann helt plötsligt mycket stress, vi pratade på ett helt annat sätt, och var närvarande. Ska jag vara ärlig så är det fruktansvärt skönt. Att stänga av mobilen var en av de bästa saker jag kunde göra för mitt välmående. Man ska nog sätta sig och fundera över vad det egentligen är som gör så att man inte mår helt hundra. Det här var en stor bidragande faktor. Ingen mår bra av stress. Tänkte istället för att stirra mig blind på en skärm av egentligen helt onödigt surfande lägga tiden på att läsa böcker, träna, plugga, och bara vara. Vila hjärnan. Jag älskar meditation. Yoga och meditation är mina sätt att varva ner. Flummigt säger många, fantastiskt effektivt säger jag (; men framförallt sitta ner med mina barn, läsa sagor, utforska nya saker, leka, kramas och snusa dom i nacken, pussa.. Jag ni förstår grejen. Jag satt med dorian i morse efter frukosten ihop och lekte med en plastbunke. Gömde saker i den och lät honom skramla och titta. "Tittut" är väldigt populärt haha (: bara en sån grej utan att höra hur man får uppdateringar, sms, samtal och snnat på mobilen. För får man det ja då har det varit en vana att avbryta och titta. Det här borde jag sätt innan. Men vad säger man, bättre sent än aldrig. Jag kommer aldrig mer ha på min mobil medan barnen är vakna och med oss, aldrig! Jag kommer aldrig mer sitta och dötitta på den medan jag umgås med min kärlek och inte när jag pluggar. Sen så (; för helt stenålders behöver jag nog inte bli. Det lilla gör så mycket.
Nu lunch och sen ja. Träna plugga, mysa, åka och köpa mat, mysa.. Ja ni förstår ^^ puss och ha en toppen helg!
Mitt liv med er, aldrig utan er.
Idag stod jag och tänkte på hur allt var innan barnen kom? Hur man kan när dom är ifrån en känna sig bokstavligt talat halv. Det är som att man tappat bort någonting som man är van vid att alltid ha hos sig. Undra hur hela dom föräldrar som har ett dussin barn känner sig? Dom kan väl aldrig känna hur ensamhet känns? Folk ljög inte när dom sa att livet skulle ändras radikalt när man fick barn, ingen kan vara beredd på det man när man precis blivit förälder får uppleva. Ett skräckinjagande lyckorus. Man suckar luften ur sina lungor och upprepar ordet NEJ fler gånger än man någonsin gjort i hela sitt liv under en och samma dag. I ena sekunden kokar man på insidan, men behärskar sig och försöker låta något sådär pedagogisk och förklarande varför man inte får göra si och så, man har tankar på hur jäkla skönt det vore om barnen bara kunde växa upp snabbt snabbt så dom kunde klä på sig sina vinteroveraller själva, utan bök och krångel och en svettig mamma. Och så i nästa sekund, när man närmar sig dagis så stannar man upp en sekund, tar armarna kring dom små och drar dom till sig, blundar och njuter av närheten och att dom faktiskt än sålänge är små och kommer spendera en hel del tid ihop med mig. Hur kan man vara så splittrad i en känsla. Frustration för trots, gnäll och skrik, och en enorm panik över att tiden för just den perioden bara ska ta slut. När man är med om en olycka så brukar dom flesta få upp ögonen för vad livet verkligen innebär, man ska ta vara på det, man ska uppskatta det, göra andra lyckliga och framförallt göra sig själv lycklig. Den där aha upplevelsen fick jag när barnen kom. Det var först då mitt liv blev viktigt på riktigt.
140115
Hej fina ni. Jag hoppas att ni mår bra och har haft en mysig jul och en bra start på det här året. Mitt liv har ändrats ganska drastiskt sen för två veckor sen. Min älskade Dorian har börjat på dagis. Det känns extremt konstigt att vara ensamma hemma på dagarna, även fast det inte är så många timmar ännu. Men jag saknar honom så det gör ont. Självklart saknar jag Hector också, men Dorian har jag haft så nära mig sålänge och när Hector började på dagis, så fortsatte min mamma ledighet med Dorian. Nu är jag barnlös några timmar varje dag och det känns både skönt och tomt. Det enda som är positivt är att jag kan lägga mycket mer tid på studierna på dagarna och hinna vila upp mig lite, ha egentid och på så vis bli en gladare, roligare, piggare och knäppare mamma. För mina barn tycker nog att jag är tokig när jag springer runt med armarna över huvudet och leker monster haha (; barnasinnet är det inget fel på! Och sen en annan sak. När jag får se dom igen. Och fåt borra in ansiktet i deras hals och bara mysa! Det är väl det absolut bästa med att vara från dom. Att man uppskattar tiden ihop ännu mer. Jag gör allt jag måste när dom inte är med, eller är vakna och lägger all energi, tid och kärlek på dom när dom är närvarande. Närvaro! Medveten närvaro. Tänk att dom där DBT timmarna skulle betyda så mycket. Inte bara då utan längre fram också. Att få lära sig njuta av nuet. Vet inte hur många ggr jag känt hur det värmer och värker i kroppen om vart annat när jag tittar på dom, eller när dom springer fram mot mig med det sötaste leendet och kramar om mig, och lägger huvudet på min axel. Fina små liv. Någon sa till mig att barn bara är ett lån. För när dom blir äldre så är dom helt egna, nu med, men ni förstår vad jag menar.. Det är då, när man hör sånt som man väljer att släppa allt och lyfta upp i famnen och bara ösa över kärlek. Shit vad jag älskar dom! Vansinnigt.
Häromkvällen när jag och pojkarna gick mot pulkabacken <3
Dagen har varit bra! Min älskling har varit ledig och vi har pluggat, fixat lite hemma (håller på att renovera källarplanet) det bli himla bra faktiskt! Kul med förändring som inte kostar så mycket! Ätit en god middag, gjort en koja på Hectors rum som alla fyra låg i och läste sagor, kramats och tittat på film, och pluggat lite till. Och lite till haha! (:
Men nu sova! Någon ligger redan i sängen och väntar. Så ska ta och borsta tänderna, släcka ner, titta ut på snön som faller ner, ta några djupa andetag av friska luften genom dörren och sen krypa ner i sängen, men varma vetetofflor på fötterna. Puss på er! Nu ska jag ta tag i den här bloggen på allvar! <3
Häromkvällen när jag och pojkarna gick mot pulkabacken <3
